Etiopien-Historiskt arv

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har pågått väldigt länge. Eritrea var en italiensk koloni fram till andra världskriget då brittiska styrkor beslagtog Eritrea. 1952 bestämde istället FN att Eritrea skulle ingå en federation med Etiopien. Några år senare började upproren bl.a. för att den Eritreanska kulturen undertrycktes. Det var starten för ett 30 år långt inbördeskrig.  1993 efter att den etiopiska Mengisturegimen hade störtats bl.a. kunde Eritrea förklaras självständigt och det efter en folkomröstning. 1997 trappades konflikten upp igen på grund av valutabyte som ledde till svårigheter inom handeln mellan länderna. Den andra anledningen var Etiopiens förlorade åtkomst till hamnstaden Assab. Ett nytt krig utbröt 1998 som pågick fram till år 2000 då man ingick i ett nytt fredsavtal.  Kriget krävde runt 100 000 människoliv och gjorde ca 350 000 etiopier hemlösa.

Etiopiens historia har tydligt påverkat landets utveckling. Konsekvenserna av 30 år av krig är stora. Många människor dog och fick kriga för sitt land. Människor och barn som istället kunde ha suttit i skolbänken och utbildats. På så vis har man förlorat chansen till många utbildade människor som kunnat hjälpt landets utveckling och få det på fötter igen. Landet har också hela tiden vart tvungna att spendera pengar på vapen och arme. Pengar under 30 år som investerats i saker som inte gynnat landets utveckling. Etiopien har också fått hård internationell kritik för att lagt enorma summor på kriget medan miljoner människor i landet led av hungersnöd.   Konflikten mellan länderna är än idag fortfarande olöst och rädslan om att konflikten ska blossa upp igen finns fortfarande. Plus att Etiopien idag har andra pågående konflikter med sina grannländer.

Under tiden kriget pågick led väldigt många etiopier av nöd. I februari 1974 ledde hungersnöd, oljekris och missväxt till både gatuoroligheter och strejker i Addis Abeba. Regeringen avgick och militären ingrep. Kejsaren ersattes av ett militärråd, dergen och utropade en socialiststat.  Monarkin avskaffades och bonde- och stadsdelsföreningar organiserades för lokalt självstyrelse. De nya statliga storjordbruken fungerade dåligt och flera år av torka framkallade hungersnöd för miljontals människor mellan 1984 och 1985.

Etiopiens viktigaste näringskälla är jordbruket.  Jordbrukssektorn står för ungefär halva BNP och gör så att cirka tre fjärdedelar av den arbetande befolkningen har ett jobb. Därför är jordbruket väldigt viktigt för Etiopien och än idag äger staten all jord. Detta gör att man inte kan sälja jorden trots att brukningsrätten går i arv. Detta gör att bönderna hålls kvar på mark som delas in i mindre lotter vid arvsskiften. Eftersom staten äger jorden så håller detta tillbaka investeringar som hade kunnat öka produktiviteten. Detta gör i sin tur att jordbrukarna inte tjänar mycket pengar eftersom de bara kan sälja sina grödor och gå i vinst på detta. Många kan heller inte sälja alla sina odlade grödor eftersom de behöver detta som föda.

Källor:

Örjan Sjöberg NE (2014) ”Näringsliv” Hämtat från http://www.ne.se/etiopien/n%C3%A4ringsliv/jordbruk (2014-09-26)

Gert Holmertz, Landguiden (2012) ”Jordbruk & fiske” Hämtat från
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Jordbruk-Fiske (2014-09-26)

Gert Holmertz, Landguiden (2011) ”Modern historia” Hämtat från
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Modern-Historia (2014-09-26)

Globalis(2013)”Etiopien och Eritrea” Hämtat från

http://globalis.se/Konflikter/Etiopien-och-Eritrea (2014-09-29)

Annonser
Categories: Etiopien | Etiketter: , | Lämna en kommentar

Inläggsnavigering

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: