Index Tanzania

HDI:t för Tanzania är 0,488 år 2013. HDI är en mätning för mänsklig utveckling, där ingår tre områden, nämligen förväntad livslängd, utbildning och inkomst. Skalan beräknas ifrån att 1 är det bästa som man kan ha, vi kan då dra en slutsats om att Tanzanias HDI är ganska lågt. Sveriges HDI 2013 var 0,898. Den mänskliga utvecklingen i Tanzania är avsevärt sämre än i Sverige. Det finns flera faktorer som påverkar detta resultatet.

GDI står för hur den mänskliga utvecklingen är fördelad mellan män och kvinnor i ett land, även hur framstegen och tillbakagången i utvecklingen bland män och kvinnor ser ut. I Tanzania år 2012 var det 123 per tusen invånare i åldern 15-19 år som födde barn. I Sverige 2012 var det 7 stycken per tusen invånare i åldern 15-19 år som födde barn. Genom att studera och jämföra denna statistik och dessa siffror kan vi dra slutsatsen att det är väldigt många barn som föds av mödrar i åldern 15-19 år och detta förklarar också delar av GDI:t för att kvinnor går endast i skolan i 9 år och män i 9,3 år, detta skulle kunna bero på att kvinnor tidigt börjar ta hand om barnen samt att männen i tidig ålder börjar arbeta för att få en så bra ekonomisk finansiering som möjligt. Kvinnor i Sverige beräknas gå i skolan i 16,6 år och män 15,1 år, detta kan vara ett faktum varför Sverige ligger på sjätte plats i statistiken medan Tanzania ligger på 100:e plats.

BNP innebär summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Undantaget de varor som förbrukas under produktionen. I detta fall så är BNP är angivet i PPP-dollar (Purchasing Power Parities). När BNP mäts i detta system i ett land så tar det hänsyn till prisnivån/köpkraften i varje enskilt land. Tanzanias PPP (per capita) år 2004 hade värdet 942. År 2011 så hade Tanzanias PPP (per capita) värdet 1515, jämförelsevis på dessa två olika värden kan vi dra en datering av att det har skett en ganska stor ökning. Sverige hade år 2011 ett PPP (per capita) på 40394, vilket är en stor skillnad mot Tanzania. Sveriges produktion av varor och tjänster är är mycket större än Tanzanias, då är frågan, vad beror det på?  En av de olika orsakerna skulle kunna vara att Tanzania hade är 1961 en svår ekonomisk nedgång. De fick en hög inflation, dålig export och låg reell tillväxt blev en av konsekvenserna för att priserna inte kunde följa prismekanismerna. Även produktionen från jordbruket minskade. För att ta sig upp från en ekonomisk kris som denna krävs väldigt mycket arbete och då måste man också ha en god ekonomisk finansiering vilket Tanzania inte hade i detta skede. Det som tillviss del har förbättrat det ekonomiska läget i Tanzania är strukturförändringarna. Jordbruket är Tanzanias viktigaste sektor.  Svår torka i Tanzania år 1970 ledde även det till sämre ekonomi, under denna period sjönk även världsmarknadspriset på kaffe, bönderna kunde då inte ha samma effektiva utveckling som tidigare. Eftersom kaffe är ett av landets viktigaste exporter så har kaffeodlingen såklart stor betydelse. Om priset på kaffe går upp pga. frostskada på odlingen så kan det ju vara positivt om Tanzania inte är det utsatta landet, dessa olika faktorer har stor inverkan på ekonomin. Detta är troligtvis en av de stora andledningarna till att Tanzania är ett utvecklingsland.

Källhistorik:

http://www.globalis.se/Laender/Tanzania/(show)/indicators/(indicator)/16299 (2012)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tanzania (2014)

http://data.un.org/Data.aspx?d=PopDiv&f=variableID%3a54 (2012)

Annonser
Categories: Tanzania | Etiketter: | Lämna en kommentar

Inläggsnavigering

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: