Etiopien

Indexjämförelse Etiopien

Etiopiens BNP per invånare 454 US dollar år och Sveriges BNP per invånare 55 072 US dollar(2012).
GDI i Etiopien ligger på 0,853 medan Sverige ligger på 1,004 på skalan (2013).
HDI i Sverige ligger på 0,898 på skalan mellan 0 till 1. HDI i Etiopien ligger på 0,435 (2012).

Av dessa siffror så kan vi utläsa att BNP och HDI skiljer sig mycket åt i länderna. Vi tror att HDI och BNP hänger ihop, eftersom om landet inte har stora inkomster så påverkas utbildning, sjukvård m.m. Om landet har låg BNP och inte tjänar så mycket så kan det heller inte bygga upp landets välfärd. Medan GDI-måttet inte har med ekonomin och göra på samma sätt.

I Sverige och Etiopien inte skiljer lika mycket i GDI och man bara kollar på själva skalan, men när vi kollade på placering av länderna i rankningen så skiljde det ändå mycket. Etiopien ligger på 126 plats i rankningen av GDI medan Sverige ligger på 6 plats. Det beror bl.a. på skillnaden i utbildningen mellan män och kvinnor i Etiopien är större. I Sverige går båda könen i genomsnitt lika många år i skolan medan kvinnorna i Etiopien går 1,4 år till skillnad från män som går 3,6 år.  Det är mer än dubbelt så mycket.

Kvinnorna tjänar även mycket mindre än männen i Etiopien. Vi tror det kan bero på kulturella skillnader. Att kvinnor jobbar men inte får lön på samma sätt. De är ofta hemma och tar hand om barnen, sköter hemmet, jordbruk m.m. Medan männen är ute i arbetslivet på ett annat sätt som ger dem pengar. Det är stor skillnad mot Sverige där både kvinnor och män förväntas försörja sig själva.

etiopia

Bild hämtad från: http://formin.finland.fi/public/default.aspx?contentid=78511

Human Development Reports (2013) hämtat från:
http://hdr.undp.org/en/content/table-5-gender-related-development-index-gdi (2014-10-10)

Globalis (2013) hämtat från: http://globalis.se/Laender/Etiopien/(show)/indicators/(indicator)/16472

Annonser
Categories: Etiopien | Etiketter: | Lämna en kommentar

Etiopien-Historiskt arv

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har pågått väldigt länge. Eritrea var en italiensk koloni fram till andra världskriget då brittiska styrkor beslagtog Eritrea. 1952 bestämde istället FN att Eritrea skulle ingå en federation med Etiopien. Några år senare började upproren bl.a. för att den Eritreanska kulturen undertrycktes. Det var starten för ett 30 år långt inbördeskrig.  1993 efter att den etiopiska Mengisturegimen hade störtats bl.a. kunde Eritrea förklaras självständigt och det efter en folkomröstning. 1997 trappades konflikten upp igen på grund av valutabyte som ledde till svårigheter inom handeln mellan länderna. Den andra anledningen var Etiopiens förlorade åtkomst till hamnstaden Assab. Ett nytt krig utbröt 1998 som pågick fram till år 2000 då man ingick i ett nytt fredsavtal.  Kriget krävde runt 100 000 människoliv och gjorde ca 350 000 etiopier hemlösa.

Etiopiens historia har tydligt påverkat landets utveckling. Konsekvenserna av 30 år av krig är stora. Många människor dog och fick kriga för sitt land. Människor och barn som istället kunde ha suttit i skolbänken och utbildats. På så vis har man förlorat chansen till många utbildade människor som kunnat hjälpt landets utveckling och få det på fötter igen. Landet har också hela tiden vart tvungna att spendera pengar på vapen och arme. Pengar under 30 år som investerats i saker som inte gynnat landets utveckling. Etiopien har också fått hård internationell kritik för att lagt enorma summor på kriget medan miljoner människor i landet led av hungersnöd.   Konflikten mellan länderna är än idag fortfarande olöst och rädslan om att konflikten ska blossa upp igen finns fortfarande. Plus att Etiopien idag har andra pågående konflikter med sina grannländer.

Under tiden kriget pågick led väldigt många etiopier av nöd. I februari 1974 ledde hungersnöd, oljekris och missväxt till både gatuoroligheter och strejker i Addis Abeba. Regeringen avgick och militären ingrep. Kejsaren ersattes av ett militärråd, dergen och utropade en socialiststat.  Monarkin avskaffades och bonde- och stadsdelsföreningar organiserades för lokalt självstyrelse. De nya statliga storjordbruken fungerade dåligt och flera år av torka framkallade hungersnöd för miljontals människor mellan 1984 och 1985.

Etiopiens viktigaste näringskälla är jordbruket.  Jordbrukssektorn står för ungefär halva BNP och gör så att cirka tre fjärdedelar av den arbetande befolkningen har ett jobb. Därför är jordbruket väldigt viktigt för Etiopien och än idag äger staten all jord. Detta gör att man inte kan sälja jorden trots att brukningsrätten går i arv. Detta gör att bönderna hålls kvar på mark som delas in i mindre lotter vid arvsskiften. Eftersom staten äger jorden så håller detta tillbaka investeringar som hade kunnat öka produktiviteten. Detta gör i sin tur att jordbrukarna inte tjänar mycket pengar eftersom de bara kan sälja sina grödor och gå i vinst på detta. Många kan heller inte sälja alla sina odlade grödor eftersom de behöver detta som föda.

Källor:

Örjan Sjöberg NE (2014) ”Näringsliv” Hämtat från http://www.ne.se/etiopien/n%C3%A4ringsliv/jordbruk (2014-09-26)

Gert Holmertz, Landguiden (2012) ”Jordbruk & fiske” Hämtat från
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Jordbruk-Fiske (2014-09-26)

Gert Holmertz, Landguiden (2011) ”Modern historia” Hämtat från
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Modern-Historia (2014-09-26)

Globalis(2013)”Etiopien och Eritrea” Hämtat från

http://globalis.se/Konflikter/Etiopien-och-Eritrea (2014-09-29)

Categories: Etiopien | Etiketter: , | Lämna en kommentar

Hälsa i Etiopien

Barnadödlighet

I Etiopien 2012 var statistiken på barnadödlighet 68 av 1000 barn under 5 år. Det är lättare att förstå hur mycket det är om man jämför med ett land som Sverige, där det är 3/1000 som dör.

I Etiopien är det extrem fattigdom, 30 % av befolkningen lever på under 1 dollar om dagen. Det gör att folk inte har mat för dagen och en stor del av folket är undernärda, exaktare 37 %.

Ett av problemen är att nästan bara 50 procent av landets befolkning har tillgång till rent vatten. Eftersom barn under 5 år är extra sårbara så är det väldigt viktigt med rent vatten och sanitet. Bristen på rent vatten och bra hygien leder till många dödsfall.

Nästan en miljon människor dör på grund av Malaria varje år och de mest utsatta är afrikanska barn som är under 5 år. Eftersom klimatförändringarna ökar leder detta till att temperaturen, luftfuktigheten och nederbörden förlänger malariamyggans levnadstid. Detta gör även att FN:s miljöprogram (UNEP) tror att sjukdomen kommer spridas ännu mer under de kommande åren. Det är bara 9,5 % barn som behandlats med anti-malaria medicin. Det är 11 509 stycken som drabbas per 100 000 invånare. I Etiopien är smittsamma sjukdomar ett stort hälsoproblem och exempel på dessa är aids, malaria och tuberkolos.
Men många barn dör även av ”enklare” sjukdomar som i Sverige inte anses vara så allvarliga, så som t.ex. diarré och lunginflammation. Som lätt skulle kunna förebyggas med hjälp av kunskap och vaccination.

Det har blivit mycket bättre på grund av bistånd från västliga länder som används till bl.a. vaccin, resurser m.m. Torka, krig och inre konflikter har gjort att utvecklingen inte går så fort och leder till en försvårat ekonomisk växt. Fast en del har blivit sämre så har det skett en utveckling t.ex. på minskat barnadödlighet från 1990 då siffran var 204 av 1000 barn inte överlevt. År 2012 var det 68 av 1000 barn som inte överlevt. Barnadödligheten har minskat med två tredjedelar sedan 1990 och på 10 år så har den halverats.

Hälsoministern i Etiopien har strävat efter att förbättra hälsoläget i Etiopien och har han lyckats väldigt bra. Hälsoministern har haft väldigt bra inflytande på landet. En andledning är UNICEFs hjälp genom en effektiv handlingsplan och 38 000 sjukvårdare som anställts av regeringen och hjälpt till på landsbygden. 80 % av Etiopiens befolkning bor på landsbygden och därför har det kommit till stor nytta.

Globalis (2012) ”Etiopien” hämtat från http://globalis.se/Laender/Etiopien/(show)/indicators (2014-09-19)
Gert Holmertz Landguiden (2011) ”Sociala förhållanden” hämtat från http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Sociala-Forhallanden (2014-09-19)
UNICEF (2014) ”Barndödlighet” hämtat från http://blog.unicef.se/category/barnadodlighet-2/ (2014-09-19)Skärmklippjjj

Bilder hämtade från: http://globalis.se/Laender/Etiopien/(show)/indicators/(indicator)/121
http://blog.unicef.se/2014/02/10/statistik-som-raddar-liv/

Categories: Etiopien | Etiketter: | Lämna en kommentar

Presentation av Etiopien

Etiopiens huvudstad heter Addis Abeba och har 3,3 miljoner invånare.  Hela landet har ca 91 miljoner invånare. Det är en republik och är det enda afrikanska landet som aldrig har varit koloniserat vilket har gjort att landet undvikit konflikt och krig.  Ca 60 % är kristna, 32 % muslimer och resten har andra religioner.

I Etiopien talar man amarigna, oromigna, tigrigna, somaligna, guaragigna, sidamigna, hadiyigna och engelska. Landets area är 1 104 300 kvadratkilometer.

Länderna som Etiopien gränsar till är Eritrea, Somalia, Djibouti, Somalia, Sydsudan och Sudan.

Kaffe är den viktigaste exportvaran.

Trots att Etiopien både är ett av de största och mest resursrika länderna i Afrika, är det ett av världens minst utvecklade.

mmmmmm

Categories: Etiopien | Etiketter: | Lämna en kommentar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.