Posts Tagged With: Index

Indexjämförelse

HDI (Human Development Index)

Demokratiska Republiken Kongo ligger på näst sista plats i listan på världens länders HDI med HDI 0.338. Sverige ligger i jämförelse på 12:e plats med HDI 0.898. I (DR) Kongo förväntas man leva upp till 50 års ålder. Skolgång ca 3.1 år och BNP per capita ligger på 444 dollar på ett år per person. Mellan 1980- och 2000-talet så hade HDI indexet minskat från 0.336 till 0.274 i Kongo, och det förmodligen beroende på inbördeskrigen under denna tid.

Att vi har ett högre HDI i Sverige är inte så konstigt eftersom vi har bland annat en mycket bättre sjukvård och tillgång till rent vatten. Sjukvården i (DR) Kongo är bristfällig och ca 70 % av befolkningen beräknas nästan helt sakna tillgång till sjukvård. Inbördeskrig och andra oenigheter mellan grupper har gjort att vaccinationskampanjer upphört och gjort att sjukdomar spridit sig oerhört lättare och vilket självklart ökar dödligheten.

BNP per capita

I (DR) Kongo så ligger BNP per Capita på 444 dollar vilket i svenska kronor motsvara ca 3200 kr per år. I Sverige ligger det på 55072 dollar. Ingen stor summa att röra sig på med andra ord. Kongo Kinshasa skulle kunna vara ett av världens mest rika länder med alla de naturtillgångar som landet har, men i och med landets ekonomiska och politiska vanskötsel så rasar landet i fattigdom. Under 1970-talet försökte stora industriprojekt dra igång och krävdes då megastora utlandslån. Det avslutades tyvärr tillslut med korruption och lånen kunde inte betalas tillbaka. Till exempel så använde dåvarande diktatorn Mobutu statskassan till sina egna behov under 1990-talet. Kongos största export är råvaror så som trä, kaffe, guld och diamanter. Att landet till största del säljer råvaror gör ju att det blir färre arbeten för befolkningen vilket är en orsak till att arbetslösheten är stor och som i sin tur gör att ekonomin inte rör sig så mycket.
GDI- Gender developmnet index  

Sverige ligger på 6:e plats i GDI-rankingen medan (DR) Kongo ligger på 134:e plats. Och om man tittar på vad en man tjänar per år i Sverige, alltså 48 365 dollar och jämför det med vad en kvinna i Sverige tjänar, 38 071 dollar per år så ser vi att männen tjänar 10 000 mer. I Kongo tjänar en man 499 dollar per år och en kvinna tjänar 390 dollar per år. Skillnaderna mellan männens lön och kvinnornas lön är ganska lika i både Sverige och Kongo vilket visar att ingen av länderna har kommit så långt i utvecklingen av jämställdhet mellan könen. Homosexuella i Kongo Kinshasa har dock börjat få visa sin läggning öppet utan att straffas för det som visar att landet är öppet för förändring.

Förväntad skollängd i Sverige hos pojkar ligger på 15.1 år och hos flickor 16.6 år medan man in Kongo har en förväntad skolgång som pojke 10.9 år och flicka 8.4 år. Det genomsnittliga skolgången ligger på 4.1 år för män och 2.1 år för kvinnor i Kongo. Förmodligen beror dessa siffror på att flickor förväntas att stanna kvar i hemmet så att de kan sköta sysslorna och senare kunna föda barn. De hinner helt enkelt inte utbilda sig. Pojkar har däremot större chans till att ägna tid åt studier och kan då utbilda sig till något och därför satsar man först och främst på pojkarnas utbildning. Enligt FN så har utbildningen förbättrats under 2000-talet och nu beräknas 70-75% av barnen få någon form av skolgång. Enligt källor så är skrivkunnigheten (2009) i befolkningen hos män 80% och hos kvinnor 55%. Här utgår det ännu tydligare att kvinnor inte får samma chans till utbildning. Och år 1995 tilldelades utbildning mindre än 1% av de totala utgifterna i regeringen. Men under 2000-talet så har procenten ökat till ca 10%.

Undp.org ”Human Development Index and its components” Hämtat från:

http://hdr.undp.org/en/content/table-1-human-development-index-and-its-components

NE.se ”Kongo” Hämtat från: – http://www.ne.se/lang/kongo/228841

Landguiden ”Sociala förhållanden ” Hämtat från:  http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/KongoKinshasa/Utbildning

Landguiden ”Utbildning” Hämtat från: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/KongoKinshasa/Sociala-Forhallanden

Globalis “Demokratiska republiken Kongo- Ekonomi och handel” hämtat från: http://globalis.se/Laender/Demokratiska-Republiken-Kongo

Annonser
Categories: Demokratiska republiken Kongo | Etiketter: | Lämna en kommentar

Index Gambia

GDI

Sverige:

Kvinnor:

Förväntad livslängd: 83.9
Medelvärde på år i skolan: 11.8
Förväntad skolgång år: 16.6
Medelinkomst/år: 38 071$

Män:
Förväntad livslängd: 79.7
Medelvärde på år i skolan: 11.4
Förväntad skolgång år: 15.1
Medelinkomst/år: 48 365$

Gambia:

Kvinnor:
Förväntad livslängd: 60.2
Medelvärde på år i skolan: 2.0
Förväntad skolgång år: –
Medelinkomst/år: 1309$

Män:
Förväntad livslängd: 57.5
Medelvärde på år i skolan: 3.6
Förväntad skolgång år: –
Medelinkomst/år: 1811$

Enligt den undersökningen vi har utgått ifrån gällande GDI kan vi utläsa att i Sverige går kvinnor lite längre i skolan, men får ändå betydligt mindre i lön. I Gambia ser vi motsatsen gällande skolgång, här går männen längst i skolan, trots detta är skolgången väldigt kort, jämfört med till exempel Sverige.  Skolgången i Gambia är 9 år, och det är samma för tjejer och killar, dock är skolgången inte obligatorisk, det i samband med att det kostar en del att ha sitt barn i skolan har gjort att många valt att inte låta sina barn få en utbildning. Ungefär hälften av folket i Gambia är analfabetismer och det är högre utsträckning bland kvinnor då man inte satsat på att ge dem en skolgång, trots detta skiljer sig inte medelinkomsten jättemycket bland kvinnor och män i Gambia, jämför man dock med Sverige är det en stor skillnad på inkomsten samt år i skolan.

BNP

Gambia BNP

Idag ligger Gambias BNP per capita i PPP dollar på 1679$ medan vi i Sverige ligger på 34 945$, vi ser att köpkraften i Gambia står ganska still, och det blir ingen förbättrad ekonomi, kollar man däremot på Sverige ser man att kurvan har gått uppåt, med undantag för några svackor. Köpkraften står stilla i och med att exporten snarare minskar än ökar, innan var jordnötter en värdefull exportvara, men i dagens handel så är det inte värt lika mycket längre. I och med att köpkraften inte ökar, och alltså ekonomin, så ökar inte heller folks livsvärde.

HDI

Gambias HDI är relativt högt om man tänker på att det är ett väldigt fattigt land, med väldigt dåliga förutsättningar. BNP-värdet är väldigt lågt om man jämför med Sverige, men det är inte lika stora kontraster när man kollar på HDI-värdet, vi tror att detta kan bero på att även fast deras BNP är lågt, så kan man få tag på mat och förnödenheter på andra sätt, exempelvis är jordbruk något som de flesta bedriver själva eller har någon nära som går, på så vis får man bland annat mat, som är en viktig bit till en god livskvalité på ett billigt sätt. Vi tror inte heller att de är beroende av pengar på samma sätt som vi är eftersom att de inte lever i ett sådant pengasamhälle som vi gör.

Gambia HDI

http://www.globalis.se/Laender/Gambia/(show)/indicators/(indicator)/182

http://www.globalis.se/Laender/Gambia/(show)/indicators/(indicator)/549

http://hdr.undp.org/en/content/table-5-gender-related-development-index-gdi

http://thegambia.nu/tag/kostnadsfri-skola/

Categories: Gambia | Etiketter: | Lämna en kommentar

Index Somalia

HDI mäter olika länders genomsnittliga resultat inom tre grundläggande områden: 1. Förväntad livslängd, 2. Utbildning och 3. Inkomst (BNP per invånare).

Somalias HDI värde är extremt låg. Tyvärr finns det inte så många siffror man kan gå efter. Men man beräknade att Somalias HDI låg på 0.285 år 2010. Somalia finns inte med på någon rankning, men skulle man sätta in dessa siffror i världsrankningen så skulle Somalia ligga i botten. P.g.a. att Somalia är ett farligt land så har FN svårt att göra riktiga mätningar.  För kriget och oroligheterna leder till att människor dör plötsligt, och omedvetenheten om preventivmedel resulterar i att barn kommer lika fort. Vilket gör det svårt att hålla koll på människorna i landet. Det finns inte någon regering som håller ordning på statistik i landet. Nackdelarna med att inte ha någon statistik är att man inte har någon koll på hur folket har det i landet. Statistik är ett väldigt smidigt och enkelt sätt att kolla översiktligt hur det är i ett land.

Sverige har 0.898 och ligger på 12:e plats i världsrankningen. Sverige har bland världens bästa system på att hålla statistik. Man har koll på nästan alla människor i landet. Fördelarna med att hålla bra koll på invånarna i ett land är många. T.ex. om budgeten i ett land och hur den skall fördelas inom landet.

I Somalia räknar man med att livslängden blir runt 55år. Om du jämför med hur gamla dina föräldrar är kan man tycka att det är en låg siffra. Den låga siffran kan bero på extrem fattigdom, tillgång till rent vatten, sjukdomar etc. Barndödligheten är väldigt stor och det drar ner siffran. Sveriges medellivslängd är 81.8. vi har bland världens bästa välfärd. Våra sjukhus är fenomenala och vi har kommit långt i vår medicinska utveckling. Vi är väl medvetna om kost och hälsa. Sverige har ett bra pensionssystem som försäkrar invånarna att de får en pension. Rent vatten är ingen utmaning att få. Vår barndödlighet är även låg. Det är många anledningar till att vi har det bra och då lever man länge.

I Somalia så är BNP per invånare 128 dollar medan i Sverige så är det 55072 dollar. Somalias invånare har väldigt svårt då man tjänar väldigt lite pengar. En anledning till att varför Somalia har så dålig ekonomi är för att det inte finns någon regering. Våld och laglösheten är väldigt stor. Även skatter och bidrag finns inte i landet så som i Sverige. Utan en ett riktigt styrelseskick så kan inte Somalias befolkning ha det lika bra som i Sverige. De har ingen bra industri och andra länder är inte intresserade av deras varor och tjänster.

Efter regn kommer solsken

VideoThumbHandler (1)

(2014) http://www.globalis.se/Laender/Somalia/(show)/indicators/(indicator)/549  (2014-10-10)

(2012)  http://www.so.undp.org/content/somalia/en/home/countryinfo/ (2014-10-10)

(2012) http://www.globalis.se/Laender/Somalia/(show)/indicators/(indicator)/182 (2014-10-20)

(2012) http://www.globalis.se/Laender/Sverige/(show)/indicators/(indicator)/182 (2014-10-20)

Categories: Somalia | Etiketter: | Lämna en kommentar

Index Tanzania

HDI:t för Tanzania är 0,488 år 2013. HDI är en mätning för mänsklig utveckling, där ingår tre områden, nämligen förväntad livslängd, utbildning och inkomst. Skalan beräknas ifrån att 1 är det bästa som man kan ha, vi kan då dra en slutsats om att Tanzanias HDI är ganska lågt. Sveriges HDI 2013 var 0,898. Den mänskliga utvecklingen i Tanzania är avsevärt sämre än i Sverige. Det finns flera faktorer som påverkar detta resultatet.

GDI står för hur den mänskliga utvecklingen är fördelad mellan män och kvinnor i ett land, även hur framstegen och tillbakagången i utvecklingen bland män och kvinnor ser ut. I Tanzania år 2012 var det 123 per tusen invånare i åldern 15-19 år som födde barn. I Sverige 2012 var det 7 stycken per tusen invånare i åldern 15-19 år som födde barn. Genom att studera och jämföra denna statistik och dessa siffror kan vi dra slutsatsen att det är väldigt många barn som föds av mödrar i åldern 15-19 år och detta förklarar också delar av GDI:t för att kvinnor går endast i skolan i 9 år och män i 9,3 år, detta skulle kunna bero på att kvinnor tidigt börjar ta hand om barnen samt att männen i tidig ålder börjar arbeta för att få en så bra ekonomisk finansiering som möjligt. Kvinnor i Sverige beräknas gå i skolan i 16,6 år och män 15,1 år, detta kan vara ett faktum varför Sverige ligger på sjätte plats i statistiken medan Tanzania ligger på 100:e plats.

BNP innebär summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Undantaget de varor som förbrukas under produktionen. I detta fall så är BNP är angivet i PPP-dollar (Purchasing Power Parities). När BNP mäts i detta system i ett land så tar det hänsyn till prisnivån/köpkraften i varje enskilt land. Tanzanias PPP (per capita) år 2004 hade värdet 942. År 2011 så hade Tanzanias PPP (per capita) värdet 1515, jämförelsevis på dessa två olika värden kan vi dra en datering av att det har skett en ganska stor ökning. Sverige hade år 2011 ett PPP (per capita) på 40394, vilket är en stor skillnad mot Tanzania. Sveriges produktion av varor och tjänster är är mycket större än Tanzanias, då är frågan, vad beror det på?  En av de olika orsakerna skulle kunna vara att Tanzania hade är 1961 en svår ekonomisk nedgång. De fick en hög inflation, dålig export och låg reell tillväxt blev en av konsekvenserna för att priserna inte kunde följa prismekanismerna. Även produktionen från jordbruket minskade. För att ta sig upp från en ekonomisk kris som denna krävs väldigt mycket arbete och då måste man också ha en god ekonomisk finansiering vilket Tanzania inte hade i detta skede. Det som tillviss del har förbättrat det ekonomiska läget i Tanzania är strukturförändringarna. Jordbruket är Tanzanias viktigaste sektor.  Svår torka i Tanzania år 1970 ledde även det till sämre ekonomi, under denna period sjönk även världsmarknadspriset på kaffe, bönderna kunde då inte ha samma effektiva utveckling som tidigare. Eftersom kaffe är ett av landets viktigaste exporter så har kaffeodlingen såklart stor betydelse. Om priset på kaffe går upp pga. frostskada på odlingen så kan det ju vara positivt om Tanzania inte är det utsatta landet, dessa olika faktorer har stor inverkan på ekonomin. Detta är troligtvis en av de stora andledningarna till att Tanzania är ett utvecklingsland.

Källhistorik:

http://www.globalis.se/Laender/Tanzania/(show)/indicators/(indicator)/16299 (2012)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tanzania (2014)

http://data.un.org/Data.aspx?d=PopDiv&f=variableID%3a54 (2012)

Categories: Tanzania | Etiketter: | Lämna en kommentar

Indexjämförelse – Nepal

BNP/Capita har under de senaste åren förbättrats märkvärt i Nepal. Landet låg år 2012 på 656, ett värde som ökat enormt om man jämför så sent som för 10 år sedan, då det 2004 låg på 294. Landets ekonomi visar en positiv utveckling, vilket går i linje med landets ökande välstånd på de flesta andra punkter efter inbördeskrigets slut samt formandet av en republik. Samtidigt är ekonomin i jämförelse med andra, mer etablerade länder, väldigt dålig. Jämför man med Sveriges BNP/Capita som 2012 låg 55 072, rankat elva i världen 2012(Nepal rankat 173) är det uselt.

Nepal BNpNepal bnp sverige
Bild 1: Nepals BNP/Capita mellan åren 1970 och 2012
Bild 2: Nepals BNP/Capita jämfört med Sveriges där Sverige är det gröna och Nepal det lila. 

Anledningarna till att Nepals ekonomi är i det förhållande den är i är många, men det som framför allt hindrat landets till att utvecklas är de politiska problem som landet lidit av, samt inbördeskriget. Eftersom Nepal har genomgått så många regeringsskiften har det varit svårt för landet att på utöka sin industri, men nu när landet mer och mer går mot en stabil regering har man kunnat göra framsteg. En intressant aspekt av de ovanstående diagram är även de svängar i utvecklingen som förekommer då och då, till exempel mellan 2011 och 2012. Skulle man se en liknande förändring i ett mer utvecklat land skulle man kunna tänka sig att der främst har med världsekonomin att göra, men efter som Nepal är så pass beroende av jordbruket är kan man inte se det så. Istället kan det vara så enkelt att landet det året hade dåliga skördar, och omsättningen blev på så sätt mindre. Jordbrukets betydelse minskar dock mer och mer och därför kan man dra slutsatsen att liknande förändringar kommer bli färre i framtiden.

I HDI, ett index som beräknar den mänskliga utvecklingen genom att mäta det genomsnittsliga resultatet av förväntad livslängd, utbildning och inkomst, beräknas värdet på en skala mellan 0-1 där 0 är sämst och 1 är bäst. År 2012 låg Nepal på plats 145 i världen med ett HDI på 0,54, jämfört med Sverige som samma år låg på plats 12 med 0,898.

Nepal hdiSweden hdi
Bilderna visar Nepals och Sveriges HDI mätt från år 1980 till 2013.

Här kan man se att Nepal har ökat i placeringar jämfört med sitt BNP/Capita, vilket tyder på att trots att landet är extremt fattigt är hälsoförhållandena på bättringsvägen. Andelen människor som lever i extrem fattigdom har minskat de senaste åren, till stor del tack vare att familjer får pengar från utlandsarbetande nepaleser. Beroendet av utlandsarbetande kan kopplas till statens oförmåga att ta hand om invånarna.

Tittar man på Nepals GDI(Gender development index) rankas landet 102:a bäst i världen medan Sverige hamnar på en sjätteplats. Tittar man på andra mätningar som jämställdhet i arbetslivet, inom statsstyrelse samt skevfördelning mellan könen i de båda länderna märks ett tydligt spår i ländernas könssegregation. Även här kan man dra kopplingar till underutvecklingen i Nepal som för med sig en ojämställdhet medan ett land som Sverige är till synes väldigt jämställt. Man kan då dra slutsatsen att jämställdhet är ett viktigt element för Nepal i dess väg mot förbättring.

Källor:

Globalis (2013) ”BNP per invånare”. Hämtat från: http://www.globalis.se/Laender/Nepal/(show)/indicators/(indicator)/182 (2014-10-6)

Landguiden (2014) ”Sociala förhållanden”. Hämtat från: https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Sociala-Forhallanden (2014-10-16)

Landguiden (2014) ”Ekonomi”. Hämtat från: https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Ekonomi (2014-10-16)

Globalis (2013) ”Statistik för Nepal”. Hämtat från: http://www.globalis.se/Laender/Nepal/(show)/indicators/(country2)/326#sub-list-8 (2014-10-16)

Human Development Reports (2013) ”Gender-related development index”. Hämtat från: http://hdr.undp.org/en/content/table-5-gender-related-development-index-gdi (2014-10-10)

Human Development Reports (2013) ”Human development indicators”. Hämtat från: http://hdr.undp.org/en/countries/profiles/NPL (2014-10-10)

Human Development Reports (2013) ”Human development indicators”. Hämtat från: http://hdr.undp.org/en/countries/profiles/SWE (2014-10-10)

Country Economy (2014) ”Country comparison Sweden vs Nepal”. Hämtat från: http://countryeconomy.com/countries/compare/sweden/nepal?sector=Human+Development+Index&sc=XE21#tbl (2014-10-10)

Categories: Nepal | Etiketter: | Lämna en kommentar

Indexgranskning Zambia

BNP/capita uttryckt i PPP-dollar (Purchasing Power Parity). När man använder sig av PPP-dollar i samband med BNP/capita tar man hänsyn till prisnivån i varje enskilt land. Bruttonationalprodukten är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP/capita innebär att summan delas på antalet invånare i landet. I Zambia har man ett BNP/capita på 1 475 (plats 141) medan man i Sverige har ett BNP/capita på 34 945 (plats 15). Statistiken visar att BNP/capita följer en beständig, positiv trend med en ökning på nära 50 % sedan 2002 (tom 2012).

Den starka tillväxten i landets ekonomi kan liknas vid en fågel Fenix återfödelse ur askan, då den nuvarande trenden har sin grund i den stora och långdragna ekonomiska kris som landet gått igenom. Krisen inleddes i början av 70-talet som ett resultat av prisfallet på landets i särklass största exportvara, kopparn. Krisen var som djupast i slutet på 80-talet då Zambia fick genomgå vad som kan liknas med en internationell ekonomisk intervention från IMF och Världsbanken som ett resultat de enorma utlandsskulder som landet dragit på sig. I början av 90-talet var landet världens mest skuldbelagda land i förhållande till BNP. Trendvändningen som inleddes kring sekelskiftet var resultatet av omfattande nedskärningar, avskrivna lån och skuldlättnader, privatisering, satsningar inom den offentliga sektorn samt ett stort internationellt bistånd.

HDI (Human Development Index) mäter länders genomsnittliga resultat inom tre grundläggande områden: förväntad livslängd, utbildning och inkomst. Resultatet anses sedan kunna skapa ge ungefärlig bild av den mänskliga utvecklingen i landet (hälsosamt liv, vetskap och människans levnadsstandard). Index-värdet går från 0-1, där 1 är det bästa värdet. Zambia ligger för närvarande på HDI 0,561 och på listan över världens länders HDI ligger Zambia återigen på plats 141 (se BNP/capita). Sverige har ett HDI på 0,898 och placerar sig på plats 12.

Trots den tydligt positiva ekonomiska utvecklingen och tillväxten lever 2/3 av zambierna i extrem fattigdom. Livslängden i Zambia är låg. Förklaringen är den svåra HIV/AIDS epidemin som präglat landet i kombination med en underfinansierad sjukvård. Otillräcklig tillgång till rent vatten och undernärning är andra stora problem som landet måste tackla. På skolorna i landet råder det brist på det mesta. Tillgången till framför allt lokaler, personal och studiemedel är bristfälliga.

GDI (Gender Development Index) är ett välfärdsmått vars syfte är att utifrån ett antal faktorer – förväntad livslängd, HDI-värden uppdelat mellan könen, studietid etc. – försöka presentera en aktuell bild av hur den mänskliga utvecklingen i ett land fördelas mellan män och kvinnor. Genom att avläsa måttstocken kan intressenter få kunskap om huruvida utvecklingen är framåtskridande eller på tillbakagång samt jämföra hur olika stater förhåller sig gentemot varandra. Zambia placerar sig enligt Human Developments Reports (2013) på en 101:a plats. Inte speciellt förvånande ligger Zambia en bra bit efter Sverige som innehar 6:e platsen. Zambias placering är i förhållande till grannländerna ganska likvärdig, med undantag från Botswana som placerar sig betydligt högre upp med en 58:e plats på listan.

Jämställdheten i landet är underutvecklad även om en ökad globalisering för med sig nya värderingar som sakta löser upp den traditionella synen på jämställdhet. Kvinnor diskrimineras för tillfället av lagar om äktenskap, skilsmässa, underhåll och arv. Drygt tre av fem kvinnor är läskunniga till skillnad från drygt 80 % av männen i Zambia.

Källförteckning

Globalis (2013) Zambia, HDI- index för mänsklig utveckling http://www.globalis.se/Laender/Zambia/(show)/indicators/(indicator)/549 (2014-10-03)

Globalis (2013) Zambia, BNP per capita i PPP-dollar http://www.globalis.se/Laender/Zambia/(show)/indicators/(indicator)/16299 (2014-10-03)

Human Development Reports (2014) http://hdr.undp.org/en/content/table-1-human-development-index-and-its-components (2014-10-03)

Human Development Reports (2014) http://hdr.undp.org/en/content/table-5-gender-related-development-index-gdi (2014-10-07)

Landguiden (2014) Zambia/ Utbildning http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Zambia/Utbildning (2014-10-10)

Landguiden (2014) Zambia/ Ekonomi http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Zambia/Ekonomi (2014-10-10)

Landguiden (2014) Zambia/ Sociala förhållanden http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Zambia/Sociala-Forhallanden (2014-10-10)

Categories: Zambia | Etiketter: | Lämna en kommentar

Indexjämförelse Madagaskar

Skärmklipp ölsdkfj

Madagaskar
HDI- Plats 155/ca 180 länder
GDI- Plats 99/ ca 180 länder
BNP- 447/capita

Sverige
HDI- Plats 12/ca 180 länder
GDI- Plats 6/ ca 180 länder
BNP- 55072/capita
Det är väldigt stor skillnad på BNP i Madagaskar respektive i Sverige och det beror på att 81,3 % av Madagaskars befolkning lever i extrem fattigdom. Den politiska oron har bidragit till en dålig ekonomi och det gör att Madagaskars BNP är så lågt till skillnad från Sverige.

Tabellen visar att Sverige har högre GDI än Madagaskar eftersom Sverige ligger på en betydligt högre ranking i listan av United Nations Development Programme. Det kan bero på att alla kvinnor i Sverige ofta får chansen att gå längre i skolan eftersom giftermål och barnafödande i tidig ålder är väldigt ovanligt. Kvinnor och män i Sverige studerar ungefär lika länge, det är till och med så att kvinnor ofta studerar lite längre än männen men det visar sig tyvärr inte i lönerna. I Madagaskar däremot går männen längre i skolan än kvinnorna och då har chans till bättre arbete. Alltså är det vanligt att mannen arbetar och tjänar mer än kvinnan då hon förväntas ta hand om familj och hemmet.

Sverige har även en högre rankning på listan av HDI (Human Development Index). HDI-värdet för ett land får man fram genom att väga ihop mått för utbildningsnivå, förväntad medellivslängd och inkomstnivå. Därför kan Sveriges högre rankning i listan bero på att levnadsstandarden är högre i Sverige, vi lever längre här än i Madagaskar (Medellivslängd i Sverige – ca 82 år, i Madagaskar – ca 67 år). Detta kan bero på att vi i Sverige har tillgång till rent vatten, fri sjukvård och tryggare miljö. I Madagaskar har man näst intill gratis sjukvård men på grund av väldigt långa väntetider hinner inte alla få den hjälp som behövs och kan därför insjukna i tidigare ålder, och det påverkar livslängden.

I Sverige har man även obligatorisk skolgång upp till årskurs 9, och det är nästan 100% som går alla de åren, det är väldigt ovanligt att en elev hoppar av. I Madagaskar är det också skolplikt, men endast upp till 13 års ålder. Tyvärr hoppar väldigt många barn i Madagsaskar av skolan tidigt för att börja arbeta. Efter den politiska oron drabbat landet har de siffrorna ökat. De madagasker som går i skolan går alltså inte lika många år som skolbarn i Sverige gör, och de elever som ändå fortsätter att läsa på universitet, väljer ofta att studera utomlands om de har möjlighet till det. Detta på grund av den bristande kvalitén på den madagaskiska undervisningen, det politiska förtrycket som finns i landet och det bristfälliga studiestödet för eleverna. Det högutbildade madagaskerna väljer troligtvis att studera och arbeta i ett annat land där de kan få bättre studiekvalité och bättre löner. Det är vanligt att flytta till Frankrike. Det gör att landet förlorar många högutbildade individer till andra länder.

The World Bank (2013) http://data.worldbank.org/indicator/NY.GNP.PCAP.PP.CD (2014-10-13)
United Nations Development Programme (2013) http://hdr.undp.org/en/content/table-5-gender-related-development-index-gdi#g (2014-10-13)

/Johanna & Gabriella

Categories: Madagaskar | Etiketter: | Lämna en kommentar

Indexjämförelse i Malawi

Vi har jämfört Malawis GDI, HDI och BNP/capita med Sveriges och har hittat både likheter och olikheter mellan de två länderna.

Befolkningen i Malawi har en rätt så låg kunskapsnivå och ett ohälsosamt liv om man kollar på deras HDI som ligger på ca 0.414 . På en skala från 0 till 1 så är det värdet väldigt lågt. Jämför man med Sverige som har ett väldigt högt HDI, på ca 0.898, så har Sveriges befolkning en mycket bättre levnadsstandard och bättre mänsklig utveckling än man har i  Malawi. Vi tror att detta beror på att befolkningen i Malawi har en väldigt låg kunskapsutveckling och att det beror mycket på den brittiska koloniseringen år 1891 och upproren som uppstod då. Vi tror även att slavhandeln som ägde rum 1824, redan innan koloniseringen, har lagt grund till en dålig ekonomi som sedan även har påverkat landets mänskliga utveckling. Vi tror även att den mänskliga utvecklingen försämras då Malawis befolkning drabbas av många sjukdomar, så som HIV/AIDS epidemier.

När vi istället har undersökt Malawis BNP per capita och jämfört det med Sveriges uppstår en otroligt stor skillnad mellan länderna. Enligt nya uppgifter så tjänar en individ i Malawi ungefär 224 USD per år, medans man i Sverige tjänar 44161 USD per år. Vi tror att Malawis BNP är så låg på grund av deras mycket dåliga ekonomiska ställning som de haft i en väldigt lång tid nu. Vi tror att landets dåliga ekonomi beror mycket på platsen Malawi ligger på. Området drabbas av översvämningar och andra naturkatastrofer väldigt ofta, vilket kostar mycket pengar och förstör och förhindrar där med utvecklingen att gå framåt. Vi anser också att deras odling av olika råvaror minskar inkomsterna betydligt, då det kostar mycket mer att köpa färdiga produkter än att köpa råvaran som den är.

Slutligen så har vi jämfört jämställdhetssituationen mellan Sverige och Malawi och här ser vi inte mycket skillnad mellan de två länderna. Vi har då kollat på en skala från 0 till 1.5 och här ligger Malawi på 0.891 medans Sverige ligger på 1.004. Bäst på skalan vad det gäller jämställdhet ligger Estland på 1.042. Vi tycker att Malawi, jämfört med världens andra länder ligger bra till och vi tror att jämställdheten ökat i landet för att kvinnorna är mer politiskt engagerade och är jämlika ledare i samhället. Malawi har insett att man i landet behöver ett mer jämställt land för att öka den mänskliga utvecklingen i landet, vilket de är i stort behov av. Här ser vi alltså en samband mellan HDI och GDI, då man i Malawi nu vill skapa samband mellan de två indexen för att skapa en fungerande situation i landet.

Tradingeconomics (2014) ”Malawi – BNP per capita”. Hämtat från: http://sv.tradingeconomics.com/malawi/gdp-per-capita

Globalis (2013) ”Malawi”. Hämtat från: http://www.globalis.se/Laender/Malawi/(show)/indicators/(indicator)/549

Globalis (2013) ”Malawi” Hämtat från: http://www.globalis.se/Statistik/GDI-jaemstaelldhetsutveckling

dsc_0285ANGELICAS

En man som visar ett av de vanliga jobben i Malawi, plocka bananer. http://nojesguiden.se/blogg/pelle-tamleht/malawi-cyklar-och-bananer

En kvinna som arbetar vid en dator. http://fufkorrespondenterna.com/category/jamstalldhet/

 

 

 

 

Categories: Malawi | Etiketter: | Lämna en kommentar

Indexjämförelse Etiopien

Etiopiens BNP per invånare 454 US dollar år och Sveriges BNP per invånare 55 072 US dollar(2012).
GDI i Etiopien ligger på 0,853 medan Sverige ligger på 1,004 på skalan (2013).
HDI i Sverige ligger på 0,898 på skalan mellan 0 till 1. HDI i Etiopien ligger på 0,435 (2012).

Av dessa siffror så kan vi utläsa att BNP och HDI skiljer sig mycket åt i länderna. Vi tror att HDI och BNP hänger ihop, eftersom om landet inte har stora inkomster så påverkas utbildning, sjukvård m.m. Om landet har låg BNP och inte tjänar så mycket så kan det heller inte bygga upp landets välfärd. Medan GDI-måttet inte har med ekonomin och göra på samma sätt.

I Sverige och Etiopien inte skiljer lika mycket i GDI och man bara kollar på själva skalan, men när vi kollade på placering av länderna i rankningen så skiljde det ändå mycket. Etiopien ligger på 126 plats i rankningen av GDI medan Sverige ligger på 6 plats. Det beror bl.a. på skillnaden i utbildningen mellan män och kvinnor i Etiopien är större. I Sverige går båda könen i genomsnitt lika många år i skolan medan kvinnorna i Etiopien går 1,4 år till skillnad från män som går 3,6 år.  Det är mer än dubbelt så mycket.

Kvinnorna tjänar även mycket mindre än männen i Etiopien. Vi tror det kan bero på kulturella skillnader. Att kvinnor jobbar men inte får lön på samma sätt. De är ofta hemma och tar hand om barnen, sköter hemmet, jordbruk m.m. Medan männen är ute i arbetslivet på ett annat sätt som ger dem pengar. Det är stor skillnad mot Sverige där både kvinnor och män förväntas försörja sig själva.

etiopia

Bild hämtad från: http://formin.finland.fi/public/default.aspx?contentid=78511

Human Development Reports (2013) hämtat från:
http://hdr.undp.org/en/content/table-5-gender-related-development-index-gdi (2014-10-10)

Globalis (2013) hämtat från: http://globalis.se/Laender/Etiopien/(show)/indicators/(indicator)/16472

Categories: Etiopien | Etiketter: | Lämna en kommentar

Indexjämförelse Uganda

GDI
Uganda: 0.861 (2013)
Sverige: 1,004 (2013)

Uganda ligger relativt bra till för att vara ett LDC-land.Vi ser att det finns en stor likhet mellan Uganda och Sverige angående lön. I Sverige tjänar en man i snitt 10 000 $ mer än en kvinna, trots att han ofta studerar en kortare tid än henne. Likadant är det i Uganda trotts att det skiljer en del på summorna. En man i Uganda tjänar i snitt 1502 $ per år och kvinnor 1167 $. Detta är dock rimligt eftersom att männen i Uganda ofta har ca 2 år mer utbildning än kvinnorna.

Vi tror att skillnaderna är så pass stora är för att här i Sverige är jämställdhet mycket uppmärksammat och många engagerar sig i kampen mot ett jämställt samhälle. Vi har feministiska partier Uganda medan Uganda inte ens har ett stabilt politiskt system.

HDI
Uganda: 0,484 (2013)
Sverige: 0,898 (2013)

När det gäller HDI så är skillnaderna mellan Sverige och Uganda enorma. I Sverige lever vi längre tack vare våra bra levnadsvillkor som rent vatten, stat som betalar utbildning, sjukvård och vägar, våra starka kontakter med andra länder och tack vare att vi inte har krigat på länge så betraktas vi som ett starkt, välmående och solidariskt land.

Gentemot Sverige har Uganda sämre livsvillkor. Dåligt med jobb, ingen skolplikt (däremot är utbildning gratis sedan 2007) och få har stabila boenden, hög barnadödlighet, de måste arbeta i hemmet för att kunna överleva och de har fler dödliga sjukdomar än vad vi har i västvärlden. I Uganda är det endast 24% av dem 90% som börjar skolan som slutför den. I Sverige börjar 100% i skolan och 95% av dem slutför sin grundskoleutbildning. Detta gör att befolkningen i Uganda inte utvecklas då dom inte vet om vad som behövs göras för att den männskilga utvecklingen i landet ska öka.

BNP/capita
Uganda: 598 $ (2012)
Sverige: 55 072 $ (2012)

Skillnaderna mellan de båda länderna är totala. Det finns flera orsaker till att man i Uganda tvingas leva på minimala tillgångar då man lever på ca 54 000 $ mindre än i Sverige. Några av dessa är att det varit mycket uppror och inbördeskrig i landet, inga arbeten, färre kvinnor som arbetar och låg utbildning. I Sverige däremot har vi mer eller mindre allt vi behöver för att kunna utvecklas som individer och som ett förenat folk. Till exempel så har vi bättre utbildning, inga krig, bra resurser så som transportmöjligheter och sjukvård samt en relativt bra jämställdhet.

Källor:
Hämtat från Globalis ”HDI – index för mänsklig utveckling” http://www.globalis.se/Laender/Uganda/(show)/indicators/(indicator)/549 (2014-10-10)
Hämtat från Globalis ”BNP per invånare” http://www.globalis.se/Laender/Uganda/(show)/indicators/(indicator)/182 (2014-10-10)
Hämtat från Glabalis ”GDI – jämställdhetsutveckling” http://www.globalis.se/Laender/Uganda/(show)/indicators/(indicator)/16472 (2014-10-10)
Hämtat från Human Development Reports ”Table 1: Human Development Index and its components” http://hdr.undp.org/en/content/table-1-human-development-index-and-its-components (2014-10-10)
Hämtat från Human Development Reports ”Table 5: Gender-related development index (GDI)” http://hdr.undp.org/en/content/table-5-gender-related-development-index-gdi (2014-10-10)
Hämtat från Landguiden ”Utbildning Uganda” https://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Uganda/Utbildning (2014-10-10)

Lizette & Mathilda

Categories: Uganda | Etiketter: | Lämna en kommentar

Blogga med WordPress.com.